Bli bättre på aktivt lyssnande

Idag var jag på en utbildning i Dialogen som verktyg för chefer. Så viktigt och spännande att i övningarna se skillnaden på debatt, diskussion och dialog. Dialogen kräver aktivt lyssnande, något som jag tror vi alla till mans och framför allt politiker är dåliga på. Det är så mycket enklare att debattera eller på annat sätt föra fram sin åsikt och kompromissa fram en lösning än att VERKLIGEN lyssna på den andra. Hur ser den andres världsbild ut? Varför?

Det betyder inte att man ska ge upp sin egen bild eller idé. Men det ger nya vinklingar och intryck som förädlar och utvecklar den egna idén.

Diskussionen och debatten har också sin plats. Hur skulle kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fungera om alla bara var aktivt lyssnande? Ett spännande experiment onekligen. Mötet med väljare och kommuninvånare bör däremot vara ett aktivt lyssnande. Det skulle både politiken och sakfrågorna tjäna på.

Men är inte bloggandet motsatsen till aktivt lyssnande - att bara föra en åsikt ut i tomma intet som man hoppas ska leda till att någon kommenterar? Fast även det har sin plats och sin funktion, om rätt saker på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Framför allt om det blir ett meningsutbyte bland kommentarerna.

Lärarna ska styras av kvalitetsmål inte tiden i skolan

Det är glädjande att Lärarnas riksförbund gillar Alliansens skolpolitik. Jag måste också hålla med Metta Fjelkner, SvD Brännpunkt 23/3, att det bör vara upp till lärarna att bestämma var de ska jobba. Det känns ålderdomligt att från politiskt håll bestämma var man ska jobba - om det inte handlar om undervisningstid. Det måste vara upp till varje lärare att avgöra om skolan eller annan plats är bästa platsen för förberedelser av undervisningen. Planering och inspirationsinhämtande kan ske på ett museum, bibliotek eller i skogen.

Däremot bör arbetstiden diskuteras. Hur mycket är den faktiska arbetstiden och vad är rimligt att arbeta utanför klassrummet? Ett mått på kvalitet är lärarnas elevtid. Förhållandet mellan elevtid och för- och efterarbete måste ha rimliga proportioner.
Mål- och kvalitetsuppföljningar ska vara styrande av hur verksamheten utvecklas och planeras. Lärare som har stor andel elevtid, samarbetar bra med andra, som visar goda resultat och är uppskattade av elever och föräldrar bör inte tvingas att vara i skolans lokaler om det handlar om förberedelser och efterarbete. Titta mer på resultat än på tid på arbetsplatsen.